Filmrecension - The great debaters

Melvin B. Tolson var en utav de många missnöjda mörkhyade människorna som levde under de vitas förtryck under 1930-talet. Efter att ha sett förfäder, familj och släktingar orättvist behandlas under åratal bestämde han sig för att skapa ett debattlag. Men denna gången skulle det inte få bli som det blivit de andra gångerna. De skulle bli ett riktigt bra debattlag. De skulle göra skillnad, få sin röst hörd.

Mr Tolson började sin sökning till det perfekta debattlaget och inom kort hittade han sina debattörer Henry Lowe och Hamilton Burgess som var originaldebattörerna samt Samantha Booke with an E och James Farmer Jr som var reserv. Eleverna var till en början väldigt osäkra på sig själva, för inte var det enkelt att stå upp för sina åsikter när stora delar av befolkningen led av extremt rasistiska åsikter men sakta men säkert förvånade debattörerna från Wiley College i Texas inte bara de andra mörkhyade debattörerna utan även de ljushyade folket.

På väg mot sin näst sista debatt mot Howard vittnade deras ögon något de aldrig borde fått göra. En grupp ljushyade står vid en brasa och det tar tid innan mr Tolson och elevrna hinner inse vad det är de tittar på. Henry var den första som förstod vad som hände och raseriet ökade hastigt. En svart man hängde upp och ned över den öppna elden och grillades som ett lamm. Av ren impuls ville Henry springa ut och skydda mannen han inte kände men hade sådan djup kontakt med, men han blev stoppad av mr Tolson innan han hann göra ett så idiotiskt misstag. För det är det det är, ett riktigt stort och idiotiskt misstag. Borde det vara det? Nej absolut inte, för en människa ska inte behöva bli lynchad för att den har en viss hudfärg och än mindre borde man vara rädd att råka ut för samma sak om man vill skydda den orättvist behandlade personen. Tänk om världen fortfarande skulle sett ut så här idag? Hade jag överlevt dessa 15 år som jag nu kommit igenom utan minsta problem? Antagligen inte. Men vad har jag gjort för att inte få leva? Vad gjorde alla de svarta som blev dödade under 1900-talet för fel? Inget. Verkligen inget. De fick bara en färg utav Gud, en färg de själva inte valt och blev utstirrade på grund av det, misshandlade och särbehandlade, till och med lynchade. Allt för en färg. I vilken värld är detta okej?

Eleverna från Wiley debatterade mot Harvard i slutet av filmen. En sal full med vita där alla har samma åsikter om den svarta befolkningen och där ska de stå och debattera om att dom är lika mycket värda som alla vita i samhället. James Farmer Jr använde ett citat som St Augustine sa "an unjust law is no law at all". Sant. En orättvist lag är ingen lag alls, lagar ska finnas för att öka rättvisan i samhället och om en lag är att man får ta saker i egna händer och lyncha människor på grund av en färg så behöver folk köpa sig en riktigt bra ordbok, för så vitt jag vet är det verkligen inte betydelsen av rättvisa. En del av budskapet måste ha varit detta. Vi behöver rättvisa för att samhället ska fungera och vi måste alla kunna älska varann, oavsett status. Och om du inte riktigt älskar exakt alla så har du en skyldighet att respektera dem. Inom islam säger man "Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv" och den gyllene regeln lyder "gör mot andra som du själv vill bli behandlad". Viktiga ord som finns av en anledning. 

Sverigedemokraterna. Ett någorlunda stort parti som är för rasism. Tar de över regeringen så kommer utvecklingen sakta men säkert gå bakåt. Men varför? Judarna tog sig igenom Hitlers tid, de svarta tog sig igenom slavtiderna och homosexuella kommer förmodligen ta sig igenom allt som pågår just nu. Livet blir bättre, folk inser att vi alla föds och dör, och alla lever ett liv där emellan. När vi dör så gör det ingen skillnad om du är svart eller vit, homosexuell eller heterosexuell, rik eller fattig, du blir begravd och din kropp blir till sand och jord. Marken tar inte hand om din kropp mer för att du var vit och rik, du betyder lika lite som alla de svarta gjorde under 1900- talet. 

Mänskligheten har gjort stora framsteg, vi kan nu alla bo i ett och samma land utan att vara rädda att lynchas eller hamna i fängelse för att vi sagt vad vi tycker vilket jag är mer än tacksam över. Jag kan idag vara stolt över att vara svart vilket jag troligtivs kanske inte hade varit ifall jag levt i den miljön mr Tolson och de andra levde i och för allt dom gjort är jag evigt tacksam för utan dom och många fler hade jag idag haft det väldigt tufft.

Filmen är verklighetsbaserad.