Del 1
Vilka två faktorer formar en individs egenskaper?
Svar: Miljön och arvet.
Var i cellen finns våra arvanslag?
Svar: I varje cell finns det en cellkärna. I denna cellkärna finner du 46 kromosomer, 23 från fadern och 23 från modern. Kromosomerna är ditt DNA och en bit utav DNA:t kallas för gener. Där finns våra arvanslag.
Vad är DNA?
Svar: DNA är molekylkedjor som finns i allt levande. Information om personens (allt levande egentligen) arv finns även i DNAt.
Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell?
Svar: För det mesta finns det 46 stycken, 23 från ens far och 23 från ens mor. Ibland kan man ha 47 kromosomer då oftast kromosom nr 21 har 3 sorter (kallas för Trisomi-21). Normalt sätt har man bara 2 st. Ifall man nu har 47 kromosomer så blir man diagnostiserad med down syndrom.
Ser alla kromosompar i cellen lika ut?
Svar: I stort sett alla kromosompar ser likadana ut från individ till individ förutom de två sista. Antingen är det två sista xx (vilket betyder att barnet kommer bli en flicka) eller xy (vilket för det mesta resulterar till att barnet blir en pojke).
Vem är du lik?
- Nämn minst två egenskaper som du har ärv från mamma och två från pappa.
- Kan du komma på några egenskaper som du har själv men inte tycker du ärvt från någon av dina föräldrar?
- Hur kan du ha fått de egenskaper?
Svar: Jag har ärvt i stort sett hela mitt utseende från min mamma. Jag har även ärvt min kärlek till matlagning från min mor. Från min far har jag ärvt mitt tankesätt och min omtänksamhet.
Jag har väldigt fluffigt och mycket hår vilket ingen i min familj har. Den enda släkting som jag vet har så fluffigt hår är en utav mina mostrar som faktiskt kallas för "bulbullo" vilket betyder fluffigt på somaliska. Det jag dock tycker är lite intressant är att jag måste fått anlaget från mormor eller morfar och att den var dominant hos min moster, men om den är recessiv hos min mor, hur kan den då vara dominant hos mig? Detta är något jag gärna skulle vilja fördjupa mig i lite extra.
Del 2
Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet?
Svar: A (adenin), C (cytosin), G (guanin) och T (tymin). Om de är en RNA (nästan som DNA men finns i kortlivade molekyler och är när man kopierar DNA:et) istället för DNA så byts T:et ut mot ett U.
Hur stor del av ditt DNA är identiskt med den personen som sitter bredvid dig?
Svar: 99.9%
Vad består byggstenarna av i protein?
Svar: Aminosyror som binds ihop med hjälp av peptidbindningar.
Vad använder kroppen proteiner till?
Svar: Att bygga upp cellerna, bilda hormoner och enzymer, samt vissa delar av immunförsvaret. Proteinet avgör även en viss egenskap hos personen, tex, ögonfärgen.
Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information?
Svar: Det beror på ordningen bokstäverna står i. Ibland kan den stå på ett sätt och du föds som en enhörning, men om en endaste bokstav ändrar plats kan du istället bli en människa, flodhäst eller zebra.
Ta reda på hur stor andel gener du du har gemensamt med en schimpans, en elefant och en banan.
Svar: Med schimpansen har vi 98,5% gemensamma gener, bananen 50% och elefanten kunde jag tyvärr inte hitta. En gris har 80% lika gener, katt 90% osv.
Ange någon anledning till att alla djur har en storandel gener som är lika.
Svar: För att alla har gemensamt ursprung eftersom vi en gång i tiden var bakterier. Vissa bakterier blev till encelliga varelser som sedan blev djur, växter och svampar.
Del 3
Vad är en mutation?
Svar: Det är när något går fel i DNAt. En bokstav fattas eller ändras och eftersom bokstäverna alltid måste stå tre och tre så blir hela "meddelandet" fel. Ett exempel är "DIN FOT SKA BLI FIN OCH DEN FÅR FEM TÅR". Ifall nu första bokstaven fattas står det istället "INF OTS KAB LIF INO CHD ENF ÅRF EMT ÅR" och nu är meningen inte ens förståelig.
De flesta mutationerna är skadliga. Förklara varför de ändå är viktigt.
Svar: Eftersom mutationen är det som för evolutionen vidare.
Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
Svar: Mitos.
Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
Svar: Reduktionsdelning (meios).
Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
Svar: 23 st.
Förklara varför ägg och spermier har just det antalet kromosomer.
Svar: För att ifall du och din partner har 46 kromosomer så kommer barnet ha 92 kromosomer. Ditt barnbarn kommer i sin tur ha 184 kromosomer osv. Därför har vi bara 23 kromosomer i könscellerna.
Del 4
Vad menas med dominanta och recessiva (svaga) anlag?
Svar: Dominanta anlag (betecknas Rr) är den starka av de två arvsanlagen. Det räcker med att den ena förälderns anlag ska vara dominant för att barnet ska få samma egenskap. Det andra arvsanlaget är då de recessiva anlagen (betecknas rr) och är svagare. För att barnet ska få en egenskap som är recessiv så måste båda föräldrarna ha anlaget.
Bilden nedan visar tydligt hur barnen med en blå cirkel (recessivt anlag) och en röd (dmoinant anlag) blir röda, eftersom den röda är starkare. Endast ett barn av fyra möjliga blev blått eftersom det var det enda barnet med 2 recessiva anlag.
Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra föräldern är blåögd med anlagen rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn?
Svar: 50%
Korsningsschema
Rr | rr
--------
rr | Rr | rr
rr | Rr | rr
Tror du det är möjligt att två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn? Förklara hur du resonerar.
Svar: Ja. Med tanke på att brun ögonfärg är ett dominant anlag så kan det visa sig hos barnet ifall föräldrarnas mor- eller farföräldrar är brunögda. Även om anlaget inte visade sig hos föräldrarna så är det fortfarande dominant.
I vilken kromosom har man en förändring om man har den ärftliga sjukdomen ALS?
Svar: I kromosom 21.
Vart sitter anlaget för färgblindhet?
Svar: I X-kromosomen
Vilka könskromosomer bildas i äggceller? Och vilka könskromosomer bildas i spermier?
Svar: X bildas i äggcellererna och X eller Y i spermierna.
Kluring: Färgblindhet är vanligare hos män än kvinnor. Ta reda på varför det är så.
Svar: Som vi tidigare sagt har kvinnor XX-kromosomer och män har XY-kromosomer. För att kvinnan då ska bli färgblind krävs de att båda X-kromosomerna "skadas", dock är X-kromosomen dominant så den friska kromosomen slår ut den skadade. Hos män däremot, finns det ingen "livlina". Blir X-kromosomen skadad så är den skadad, och det finns inget Y-kromosomen kan göra för att förhindra saken. Därför är majoriteten av de färgblinda män.
