Stjärnans födsel och död

Stjärnans födsel och död     

Stjärnor har precis som oss människor ett liv där dom går igenom en massa olika faser. Faserna är som t.ex. människors foster, barn, tonåring, ungdom m.m. Men alla stjärnor lever inte likadant, för vissa är stora och vissa är små och deras liv börjar likadant men slutar olika beroende på storlek. Den stora stjärnan har fler faser än den lilla men lever ändå ett kortare liv. Tur nog är vår sol en liten stjärna och lever lite längre.

Nebulosa

Nebulosa är den första fasen och skulle kunna översättas till en människas födsel. Nebulosa är det latinska ordet för moln och anledningen till att man kallar det för nebulosa är för att det är massa joniserad gas som ser ut som moln.
Det finns olika sorters nebulosa. En sort är ljus nebulosa och det är den vanligaste sorten. Ljus nebulosa är precis som alla andra nebulosor gjord utav joniserad gas men till skillnad från mörk nebulosa så lyser den självmant.
I nebulosan finns som vi innan nämnde joniserad gas. Gasen ser ut som små klot och är kalla. I dessa klot finns en gravitation som till en början inte är så värst stark men desto mer dom dras ihop desto varmare blir den och även gravitationen blir tyngre med tiden. Efter en viss tid blir kloten så varma att det uppstår en kärnreaktion och då föds stjärnan.

Stjärna/Sol

Under tiden som en stjärna är en stjärna så brinner den bara, vilket tar miljontals år. En stjärna brinner inte som en vanlig eld, eftersom det inte finns något syre i rymden utan dess bränsle är atomkärnor. Så när en stjärna blivit född och två väteatomer sätts ihop så skapas ett nytt grundämne, nämligen helium. Detta kallas för fusion. Samtidigt bildas energi som strålar ut åt alla håll, och det är det ljus vi ser.

Det finns olika sorters stjärnor med olika hög värmen. De som är svalast är de röda stjärnorna som är 3000°C på ytan, sedan kommer de gula som är 6000°C på ytan, de vita som är 12000°C på ytan och sist de blåa som är hela 20 000°C och kan även bli mycket mer. Vår sol är en gul stjärna.


Röd jätte

När stjärnorna brunnit färdigt sväller de upp och jäser, precis som bröd gör när man bakar de. Anledningen till detta är för att när stjärnan brunnit färdigt så har i stort sett alla väteatomer blivit heliumatomer. Detta händer inte i mitten utav solen utan utanför det så kallade skalförbränningen i solen inre. Så de är bara den delen utanför "skalet" som expanderar hastigt och temperaturen på ytan sjunker vilket motsvarar den röda färgen.


Supernova (stor stjärna)

Om stjärnan är stor och den svällt upp en massa så exploderar den så småningom utan minsta förvarning och det är nu stjärnan dör. Detta kallas supernova. När den exploderat så lyser supernovan starkare än en hel galax. Under dessa explosioner skapas även resten utav alla grundämnena.

Svart hål eller Neutronstjärna eventuellt Pulsar (stor stjärna) 

Efter supernovan kan den stora stjärnan bli två olika saker. Det ena är ett svart hål och de andra är neutronstjärna. Även här är det storleken som avgör vad som händer med stjärnan. Om det bara är en någorlunda stor men ändå tung stjärna med minst 10 solmassor så kollapsar stjärnans mitt och det blir ett svart hål. Anledingen till att det kallas svarta hålet är för att detta hål ger inte ut ljus över huvudtaget. Man märker av att den finns p.g.a gravitationen som är så stark så den drar åt sig allt i sin närhet.

Om det istället är en superduperstor stjärna så är det bara små rester efter stjärnans död som är kvar. I dessa rester finns det bara elektroner och protoner kvar då de andra atomerna kollapsat och blivit mycket mindre vid detta laget. Elektronerna och protonerna slås ihop och skapar neutroner som blir väldigt kompakta. Då blir stjärnan en neutronstjärna och eventuellt en pulsar ifall den roterar. En pulsar kan rotera flera hundra varv på en ynka sekund.

Vit dvärg (liten stjärna)

När den röda jätten svällt färdigt och svalnat sakta men säkert så börjar jätten krympa ihop till en dvärg. All gas som fanns i stjärnan släpps ut i det tomma intet och de lilla resterna som är kvar samlas i en klump och lser vitt, därav namnet vit dvärg.

Svart dvärg (liten stjärna)

När det lilla ljuset som fanns kvar hos den vita dvärgen slocknat så blir den döde stjärnan en svart dvärg. Efter det syns den aldrig till igen.



Källor: 
http://www.ne.se/enkel/k%C3%A4rnreaktion?i_h_word=k%C3%A4rnreaktioner
http://www.ne.se/enkel/nebulosa
http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/
https://docs.google.com/file/d/0B83FbJsLhuFNam1qUlh2YlFrSWM/edit
https://docs.google.com/file/d/0B83FbJsLhuFNNjdNMlFkRnc4VGs/edit
http://www.ne.se/enkel/stj%C3%A4rna
http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=495227&originalURI=/r%25C3%25B6d-j%25C3%25A4ttestj%25C3%25A4rna
http://www.ne.se/enkel/supernova
http://www.ne.se/enkel/svart-h%C3%A5l
http://www.ne.se/enkel/neutronstj%C3%A4rna
http://www.ne.se/enkel/pulsar
http://www.ne.se/enkel/vit-dv%C3%A4rgstj%C3%A4rna
http://www.ne.se/svart-dv%C3%A4rg