Övning 7
Plötsligt hördes en smäll och sedan blev det svart som natten. Jag ångrade genast att jag följt med, jag borde ha stannat hemma, precis som mamma sa. Jag var sur som en citron och ville verkligen hem. Resten utav gruppen var tysta som möss och jag blängde på Anna. Dum som en gås var hon som trodde att vaktmästaren skulle glömma att sätta på alarmet, och nu var vi fast här. Alla var hungriga som vargar och vi visste inte hur vi skulle ta oss därifrån. Mamma ringde och jag svarade med gråten i halsen. När jag berättat färdigt om vad som hänt blev hon arg som en citron hon med. Annas lillebror Johan började bli trött, han sa att ögonlocken kändes tunga som bly och att han verkligen ville sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar