Minoritetsspråk

Samiska

Samiskan föddes långt innan svenskan uppkom men var aldrig klassat som ett minoritetsspråk innan år 2000. Språket har tre olika riktningar, sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska och härstammar från finskan. Många vill dock påstå att den även influerats av språken i östeuropa, såsom Ungerskan. Samiskan talas inte bara i norra Sverige, utan även i våra grannländer Norge och Finland. Den talas även i vissa delar av Ryssland. Kåta, pulka och mudd är exempel på ord som vi i svenskan använder men som egentligen tillhör samiskan.

Jiddisch

För 1000 år sedan bildades ett språk som kom att kallas för jiddisch. Språket liknar tyskan men har många låneord från spanskan, franskan och hebreiskan. För 70 år sedan var detta språk stort över hela Europa. Det fanns ca 11 miljoner människor som talade jiddisch men språkets talare minskade drastiskt när förintelsen i Auschwitz ägde rum. Inte långt ifrån Auschwitz fanns en stad som hette Krakow där språket var väldigt populärt. Ca 48 000 människor talade jiddisch i staden, men idag är enbart 200 judar registrerade och få utav dem talar språket.Idag studerar många ungdomar språket men eftersom de inte talar språket till vardags så lär det bara försvinna mer och mer. Många tror att judarnas förintelse startades av Hitler under andra världskriget, men detta folkslag har varit utsatta sedan medeltiden. Även Sverige har varit ganska hemska mot dem. När vårt land hade det svårt med utvandringen valde vi ändå att vara trångsynta och enbart låta judarna bo i 4 av våra städer och jobba med specifika arbeten.

Meänkieli

Det sista slaget i det finska kriget var vid Säger, 1809. Finland hade sedan tidigare tillhört Sverige men efter kriget var det nu Rysslands. Gränsen mellan Sverige och Finland drogs via Tornedalsälven och de fick sitt egna lilla språk. Till en början tillhörde de finskan eftersom många ord var finska. Senare valde man att kalla det för tornedalsfinska eftersom det var en slags finska som enbart talades i Tornedalen. Men folket var inte nöjda. Den så kallade tornedalsfinskan hade vissa svenska ord med finsk ändelse. Ett exempel är handduk som på tornedalsfinska heter handtuuki. Till saken hör att folket i Tornedalen inte ville ha någon slags sammanföring med finskan med tanke på att de inte kunde få sig själva förstådda. Därför döptes språket om till meänkieli.  
Under 1800-talet växte nationalismen och den svenska kungen valde att införa folkskolereformen. Detta innebar att varje socken skulle få ha en skola och att undervisningsspråket skulle ändras från finska till svenska. Detta blev till en svårighet för de meänkieli talande. Men som om detta inte vore nog så förbjöds meänkieli år 1957. Språket räknades till finskan.
Samma år som samiskan blev ett minoritetsspråk blev även meänkieli officiellt ett minoritetsspråk. 
Framtiden för meänkieli sägs vara ljus eftersom den stöds av olika organisationer, språklagen och minoritetslagen. 

Finska

År 2000 blev Sverigefinskan officiellt ett minoritetsspråk. Sverigefinskan uppkom när finnarna började emigrera till Sverige under 1500-talet. Visserligen tillhörde Finland Sverige under den tiden, dock emigrerade de till de delar av Sverige som även idag är svenskt. En mycket populär stad för dem var Torsby i Värmland där den orörda skogen var stor. Skogen behövde de till att svedja, därför kallades de för Svedjefinnar. 
Språket talades i ca 200-250 år och finnarna var ordentliga med gifta sig med andra finnar för att inte få in svenskt blod i släkten. Men så småningom blev de tvungna att lära sig svenskan och börja umgås med svenskarna. Barnen behövde kunna språket eftersom utbildningen på skolorna var på svenska vilket ledde till att föräldrarna också började tala svenska. Detta blev till en fördel när man började förflytta sig till nya städer och därmed hade en försvenskning nu skett.

Språkets ursprung kommer från Uralbergen och kallades för finskurgiska eftersom det inte var ren finska utan en blandning av finska och ungerska. Självaste vokabuläret var inte alls lika, dock var grammatik lik och på så sätt förstod man att den hade sina rötter i ungerskan. 
Sverigefinskans ser inte ut att ha den ljusaste framtiden. Den yngre generationen måste börja tala språket för att det inte ska dö ut. 

Romani Chib 

Det verkar som om år 2000 var minoritetsspråkens år, för även Romani Chib klassades som minoritetsspråk då. Det finns olika grenar inom romani chib och man vet inte helt hundra men tror att det finns ca 60 olika dialekter.
Språkets resa började i Indien när muslimerna gick med i armén och de förflyttade sig till Persien för ca 1000 år sedan. Sedan fortsatte deras resa mot Grekland. Hur vet man detta då? Jo, romani chib består av många persiska ord och har en grammatik som liknar den grekiska väldigt mycket. När de väl bott i Grekland i några hundra år så började de sprida sig runt om i Europa och plockade därför även med sig ord från t.ex. rumänskan och svenskan. De ord de tagit från svenskan brukar oftast vara det svenska ordet med ett O på slutet. Ett exempel taget ur filmen var bil som på romani chib hette bilo.  
När romerna/zigenarna tog sig till Sverige blev de först välkomnade med öppna armar, men när Martin Luther höll avstånd från romerna som var bosatta i Tyskland så satte man upp lagar i Sverige också. En lag som gällde under 1800-1900-talet var att man bara fick bo i en kommun i högst 3 veckor. Under 1960-talet började tattarna (resande), som var den halvan som inte flyttade till Finland att stå upp för sig själva och demonstrera mot orättvisorna. Nu har romerna rätt till undervisning i deras modersmål vilket är viktigt för den kommande generationen. Ifall inte de kan språket så lär det dö ut och de skulle vara synd.

Eget resonemang

Det finns vissa kriterier som ska uppnås för att ett språk ska klassificeras som ett minoritetsspråk. Först och främst så måste språket ha talats i ett land i minst 100 år. Sedan måste det även ha antingen en armé bakom sig, eller så måste skriftspråket skilja sig från andra språk. Detta är den främsta anledningen till att tex samiskan är ett språk och inte en dialekt för dialekter skrivs på exakt samma sätt som det originella språket i landet. Exempelvis så låter dalmål och göteborgska inte alls lika, men om en person från Dalarna och en från Göteborg ska skriva var sin artikel så finns de ingen som kan veta vem som skrivit vad och vart författarna kommer ifrån (om inte det är någon smart som märker det utifrån ordförrådet som kan skilja liiiite) eftersom skriften är lika.

Jag tycker inte minoritetsspråk i sig är nödvändigt, och ifall det inte hade funnits så hade jag inte tyckt att det skulle behövas. Dock finns det redan, och då tycker jag att de språk som finns ska behållas för detta handlar inte bara om ett språk. Det ligger så mycket bakom det. Ett helt folkslag med historia och kultur. Det är de jag tycker är viktigt och därför borde minoritetsspråk finnas kvar. 

Ett exempel från filmen var när de få som talade jiddisch samlades i en lokal och åt en massa mat från deras bakgrund och dansade deras kulturella danser osv och det visst att de har en speciell sammanröringen. Alla som talade jiddisch var helt plötslig en stor familj, vare sig man kände varann sedan förr eller inte. Det är det som är det fina med minoritetsspråk, det finns så mycket mer bakom de och att ta denna sammanhörighet från dem skulle vara hemskt. Den lyckan av att vara en familj med samma språk och kultur. Det tycker jag verkligen de ska få behålla. 

Ifall jag hade varit kungen som levde under 1800-talet så hade jag aldrig gjort det valet han gjorde. Han valde att införa folkskolereformen  vilket gjorde det svårt för de som talade meänkieli att förstå i skolorna eftersom deras språk är en blandning mellan finska och svenska. Jag hade som sagt inte gjort detta val eftersom det är orättvist mot alla som talar meänkieli. De förstår varken svenska eller finska och kan inte lära sig något i skolan. De borde ha rätt till en utbildning i deras modersmål. De är inte mindre värda för att de har en annan kultur och bakgrund. Vad hade hänt ifall de svenska skolorna fick ha sina lektioner på finska och de finska skolorna hade undervisat på svenska? Det hade inte fungerat, inte sant? Därför borde det vara lika självklart att alla människor som har ett minoritetsspråk ska få undervisning i det,  som att alla svenskar får det i svenska. 

Ifall jag hade varit lärare på skolan där vissa elever inte förstår språket hade jag blivit väldigt frustrerad. Varje lärare har ett och samma mål. Att kunna ge varje elev i klassrummet den undervisning de förtjänar. När några personer i klassen inte ens förstår det jag talar om skulle jag bli ganska irriterad på det systemet som finns. Jag hade inte klarat av att vara lärare för för mig känns det inte okej att lämna ett klassrum, vetandes att vissa personer inte lärt sig någonting. Att jag bara lärt ut till de elever som anses vara viktiga och svenskar. Att jag i praktiskt taget omedvetet särbehandlat mina elever. Det hade jag verkligen inte klarar av och jag hade klagat och klagat med alla som jag hade kunnat få med på min sida för att ändra denna idiotiska regel.

Ifall man ska jämföra 1800-talets Sverige med dagens så har mycket förändrats. Nu har alla minoritetsspråk rätt till att undervisas i sitt modersmål samtidigt som de får lära sig svenskan också. Sverige har kommit så långt så även jag som har somaliska som mitt modersmål får undervisas i det vilket är en stor skillnad för 1957 då exempelvis meänkielin förbjöds helt och hållet. Vi har kommit en lång bit på vägen och borde bara fortsätta framåt.

Jag tycker det är viktigt att de språk som finns fortfarande talas och fortsätter vidare till nästa generation. Jiddisch är ett exempel på ett språk vara framtid tyvärr inte är så ljus. Vissa studerar språket men eftersom knte yngre talar det till vardags så kommer de så småningom försvinna. 

De finns både för och nackdelar med minoritetsspråken. En fördel är att de har sitt eget språk och kultur som jag skrev ovan. Det blir som en sammanhörighet som enbart de har för sig själva. En nackdel är ifall de enbart talar tex samiska då de kommer ha det svårt i livet. De lever trots allt i Sverige och behöver svenskan för att klara sig i livet, kunna få jobb osv.

Källor: UR filmer

Källan vi antänt oss av var ganska pålitlig enligt mig. Den var både sekundärt och primär eftersom de intervjuade folk från exempelvis meänkieli och även talade om fakta från förr i tiden.